Du är inte en i mängden, men jag är en utav dom få som inte lämnat dig när färgen flagnat på fassaden ...
jag är så dum, så jävla dum. Vad tror jag själv? Jag har levt i en jävla fantasi den senaste tiden, blind! Jag borde fattat det för lääängesen, men jag är envis & hoppas alltid på det bästa, dock för gäves den här gången. Rakt åt helvete med den här tiden, jag borde sudda ut allt nu & börja om. På riktigt, det är fan farligt att gå runt & vela såhär. Bryta isen & kanske bli arg och frysa alla känslor istället, jag är svag nu och måste ta mig framåt istället för att titta bakåt. Jag orkar inte ...
Nu tänker jag slänga allt dåligt & bli den goa & glada evert jag var förut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar